Konditorn Mirosław Kos´ har ingen önskan att tillbringa nätterna med att baka munkar eller andra bakverk på ett konditori. Han vill göra storartade desserter och tårtor med ovanliga former. ”Något unikt som du inte ser varje dag på ett bageri. Produkter med wow-faktor. Jag arbetar på Haston City Hotel som brukar stå värd för många konferenser med ett stort antal besökare. Ibland gör jag tårtor för 300, 400 eller till och med 500 personer.”

Gastronomi

Kos´ började sin karriär som konditor på 1980-talet. Hans första arbetsgivare vägledde honom väl och fick honom att känna kärlek för sitt yrke. Han fortsatte med att arbeta i konfektbutiker, men gick snart över till den gastronomiska världen. ”Som ung man med lite erfarenhet kastades jag ner i djupet som souschef. Jag blev bekant med mina ansvarsområden, blev senare köksmästare och fick lära mig en konditors färdigheter. Så inleddes min karriär: på kaféer och restauranger i det historiska centret av Wrocław. Det spelade ingen roll hur stora eller små de var, jag gjorde alltid något mer utmanande än vanliga tårtor.”

Stabil kvalitet

Hos sin nuvarande arbetsgivare, Haston City Hotel, har Kos´ möjlighet att arbeta med de bästa ingredienserna. ”Vi har turen att ha råd med detta, något som inte är självklart dessa dagar,” säger han. ”Det är bra att kunna arbeta med Debics produkter; jag har använt deras smör och grädde i nästan 20 år. Kvalitet är högsta prioritet för mig. Och Debic levererar alltid.”

Kos´ uppskattar särskilt den jämna kvaliteten. ”När jag väntar mig 200 gäster kan jag inte lämna något åt slumpen.
Debic Stand & Overrun är alltid stabil, till och med när den levereras med en kall bil mitt i sommaren och temperaturen utomhus är 40 °C. Jag förvarar grädden i kylen, men jag har aldrig haft några problem med den när jag har varit tvungen att använda den väldigt färsk. Grädden är alltid bra och gör mina bakverk precis som jag vill ha dem.”

Kos´ har varit i branschen i nästan 40 år. Han kommer ihåg när det var omöjligt att göra praliner i Polen. ”Vi hade inga formar, och det gick inte att köpa dem någonstans. Och om någon köpte en form från väst hade vi ingen riktig choklad. Vi kunde bara köpa chokladglasyr eller chokladimitation. Att skaffa smör var svårt. Vi var tvungna att vara kreativa för att kunna göra något gott av sämre produkter. Jag uppskattar alltmer att vi i dag kan arbeta och arbetar med kvalitetsprodukter som Debic. Jag strävar fortfarande efter att göra utsökta produkter som ser aptitretande ut. Och de får aldrig vara tråkiga!”